TFCC-skada i handled

 

Vanliga symptom

Smärtor på lillfingersidan av handleden. Dessa ökar ofta då handleden belastas och samtidigt roteras. Till exempel är det svårt att hälla vätska ur en tillbringare. Man kan uppleva nedsatt kraft, känsla av ostadighet, knäppningar och upphakning samt att man inte kan lita på handleden. Ibland upplevs en känselstörning med pirrning och domning ut mot lillfingret.

Orsak

Mellan de två underarmsbenen i handleden finns stabiliserande ledband (ligament). Mellan ledbanden ligger en meniskliknande struktur. Detta kallas för TFCC (Triangular Fibro Cartilage Complex) och är den viktigaste enheten för stabiliteten vid rotation i handleden. Vid skador på denna kan rörligheten, kraftöverföringen och stabiliteten påverkas. Ofta skadas fästet på lillfingersidan. Vanlig orsak är ett fall eller en vridskada med rotation i handleden. Även upprepade mindre skador eller långvarig tung belastning kan leda till att ledbanden påverkas och successivt till en försämrad stabilitet i handleden.

Behandling

Graden av besvär och instabilitet samt genomförda behandlingar är av betydelse inför planering av fortsatta åtgärder. Skador med kvarvarande stabilitet i leden kan ofta, med hjälp av en handterapeut, behandlas framgångsrikt med stödförband (ortos) och stabiliserande träningsprogram. Om inte detta ger tillfredsställande resultat, och vid mer utbredda skador med instabilitet i leden, brukar man göra en titthålsoperation (artroskopi). Då bedöms skadans utbredning och eventuell påverkan på ledbrosken. Är menisken skadad kan den skadade delen tas bort. Är ligamentdelen skadad och glapp kan den sys fast eller kan ledbandet återskapas med hjälp av en sena.

Den fortsatta behandlingen efter operationen beror på vilket ingrepp som utförts. Eventuell får man gips över handleden och därefter ett träningsprogram och oftast en stödskena under kortare eller längre tid. Efter mer omfattande ingrepp tillåts full belastning först efter 3 mån.

Sjukskrivningstiden beror på vilka arbetsuppgifter man har och vilken behandling som genomförts.

Förväntningarna efter operationen är att man skall återfå en god funktion i handleden. Ibland kan en ökad uttröttbarhet, oftast efter en arbetsdag där handleden roteras mycket, kvarstå. Det kan också vara svårt att återfå full styrka.

 

 

 

Morbus de Quervain

 

Vanliga symptom

Smärta vid handleden på tumsidan och ibland upphakningar i tummen när man böjer i handleden och samtidigt griper med tummen, t.ex. när man häller upp kaffe.

Orsak

En inflammation gör det trångt i den sentunnel (senskida), där tummens sträcksenor skall passera. Både rörelser i handleden och i tummen kan påverka besvären. Ibland orsakas besvären av att man använt handen intensivt. Vanligt är att man får besvären när man lyfter och bär ett litet barn.

 

Behandling

Initialt skall handled och tumme få vila i en stödskena (ortos) eller gips. Det kan kombineras med en injektion med kortison i senskidan eller med antiinflammatorisk gel eller tabletter. Viktigt är att undvika olämplig belastning av tumstrålen, vilket kan underlätta att bli av med besvären.

Om inte detta hjälper kan en operation bli aktuellt. Denna görs i lokalbedövning. Senskidans tak klyvs för att skapa mer glidutrymme för senorna. Därefter sys huden ihop och man får ett mjukt bandage. Handen skall användas till lättare sysslor efter operationen men inte belastas tungt. Efter ca 2 veckor tas bandaget, och eventuella stygn bort och man kan börja använda handen normalt

Sjukskrivningstiden beror på vilka arbetsuppgifter man har och vilken behandling som genomförts.

Förväntningarna är att smärtan och ev. upphakningar skall försvinna, men lättare svullnad och obehag kan kvarstå under flera månader.

Lunatummalaci – Morbus kienböck

 

Vanliga symptom

Värk centralt i handleden, ofta med ömhet och ibland svullnad på handryggen. Styrkan minskar och rörligheten kan bli nedsatt och smärtsam. Åkomman är ovanlig och uppträder oftast mellan 20-40 års ålder.

Orsak

Behandlingen beror på vilka besvär man har och i vilket skick månbenet och omgivande ben och leder är. I tidigt stadium kan det räcka att handleden hålls stilla med gips eller stödskena (ortos) och att man undviker belastning i minst 6 veckor. Ofta ges även medicin mot inflammation. Resultatet av behandlingen kontrolleras efter några månader. Om denna inte ger tillräcklig förbättring eller om åkomman upptäcks först i sent skede kan det, vid stora besvär, bli aktuellt med operation.

Det finns alternativa operationsmetoder och vilken som är mest lämplig beror på flera faktorer. Operationen görs i narkos och kräver ofta gips i ca 6 veckor.

Sjukskrivningstiden beror på vilka arbetsuppgifter man har och vilken behandling som genomförts.

Förväntningarna är att minska smärtorna. Utan behandling, och tyvärr ibland även trots behandling, kan det vara svårt att bli besvärsfri. Då kan ytterligare operationer behövas för att minska smärtan och förbättra funktionen.

 

Behandling

Behandlingen beror på vilka besvär man har och i vilket skick månbenet och omgivande ben och leder är. I tidigt stadium kan det räcka att handleden hålls stilla med gips eller stödskena (ortos) och att man undviker belastning i minst 6 veckor. Ofta ges även medicin mot inflammation. Resultatet av behandlingen kontrolleras efter några månader. Om denna inte ger tillräcklig förbättring eller om åkomman upptäcks först i sent skede kan det, vid stora besvär, bli aktuellt med operation.

Det finns alternativa operationsmetoder och vilken som är mest lämplig beror på flera faktorer. Operationen görs i narkos och kräver ofta gips i ca 6 veckor.

Sjukskrivningstiden beror på vilka arbetsuppgifter man har och vilken behandling som genomförts.

Förväntningarna är att minska smärtorna. Utan behandling, och tyvärr ibland även trots behandling, kan det vara svårt att bli besvärsfri. Då kan ytterligare operationer behövas för att minska smärtan och förbättra funktionen.

Handledsartros

 

Vanliga symptom

Smärta, värk, stelhet, nedsatt rörlighet, svullnad och/eller nedsatt kraft i handleden. Symptomen förvärras av belastning. Vid uttalad artros kan man även ha vilovärk och handleden kan se deformerad ut.

Orsak

Handleden består av åtta småben arrangerade i två rader. Benen ledar mot varandra, mot de båda underarmsbenens nedre del och mot de fem mellanhandsbenen. Ledytorna är beklädda med brosk, som har de rätta mekaniska egenskaperna för att motstå krafterna över en led.

Artros innebär att ledbrosket, vars uppgift är som stötdämpande glidyta i en led, blir tunnare och sviktar i sin funktion. Åkomman drabbar hela leden d.v.s. ledhinnor och ledband är också involverade. Mekanismerna bakom artros är inte helt kända.

Faktorer som ökar risken för att få artros kan vara t.ex. ärftlighet, tidigare skada på ben eller ledband, hög ålder, inflammatorisk ledsjukdom och medfödd eller förvärvad felställning i handleden.

 

Behandling

Artrosbehandlingen kan liknas vid en trappa som börjar med information och slutar med en eventuell operation. Som första steg brukar patienten få träffa en handterapeut eller sjukgymnast för att gå i en s.k. artrosskola. Där lär man sig om artros och får information om hur man tränar upp handleden för att avlasta den, eftersom svaghet i omkringliggande muskulatur och dålig koordination förvärrar besvären. Hos handterapeuten kan man få olika stödskenor (ortoser) som kan hjälpa till att minska besvären.

Artros medför en inflammation, varför inflammationsdämpande mediciner och eventuellt kortisoninjektion i leden kan prövas. Mediciner ersätter inte träningen utan handrehabilitering är grunden för artrosbehandlingen. Ofta hjälper medicinerna att komma igång med träningen genom att dämpa symptomen före och efter träningen.

Om inte medicin och träning ger önskad förbättring kan operation övervägas. Då handleden består av många ledytor kan flera olika mönster av artros uppträda, vilket gör att det finns många olika operationer. Dessa sker oftast i narkos. Både titthålsteknik och öppen teknik med kniv kan användas.

Vid operationen kan man ta bort hela eller delar av ett eller flera ben för att avlasta artrosområdet.

Vid steloperation (artrodes) tar man bort den artrosdrabbade leden mellan två eller flera ben och låter benen växa ihop och bilda ett gemensamt ben. Målet är att bibehålla viss rörlighet. Men ibland behöver hela handleden stelopereras.

Det finns konstgjorda leder (proteser) och med dessa kan en viss rörlighet bibehållas. Denna operationsmetod är under fortsatt utveckling men kan bli aktuell i enstaka fall.

Efter operation är man oftast gipsad och gipstiden varierar beroende på vilken typ av ingrepp som utförts.

Efter operationen är man ofta stel, svullen och öm en längre tid. Därför är fortsatt handrehabilitering med träning mycket viktigt för ett bra resultat.

Sjukskrivningstiden beror på vilka arbetsuppgifter man har och vilken behandling som genomförts.

Förväntningarna efter operationen är att minska smärtan och öka kraften i handleden. Operation medför inte sällan mindre rörelseomfång jämfört med normalt, men då leden redan innan operationen oftast har nedsatt rörlighet brukar detta tolereras väl. Ibland krävs upprepade operationer för att nå ett för patienten acceptabelt resultat.

Båtbensfraktur – Utebliven läkning (Skafoideumpseudartros)

 

Symptom

Kvarvarande smärta på tumsidan efter skada och stelhet i handleden, speciellt när den böjs bakåt. Handleden kan bli svullen. Nedsatt kraft och viss svullnad på handryggen kan också upplevas.

Orsak

Båtbensfraktur är en relativt vanlig skada. Den drabbar ofta yngre individer vid kraftigare våld mot handleden till exempel i samband med sportutövning.

Brottet kan i det akuta skedet vara svårt att upptäcka på röntgen och därför misstolkas som bara en stukning. Det är också vanligt att patienten dröjer med att söka vård då man inte tror att skadan är så allvarlig. Om diagnosen och behandlingen fördröjs ökar risken för utebliven läkning och en falsk led (pseudoartros) kan utvecklas. Då krävs en ny röntgen eventuellt även datortomografi och/eller magnetkameraundersökning. Det finns risk att båtbensbrott inte läker, om inte adekvat behandling insätts tidigt. Frakturen anses kunna störa den speciella blodtillförsel som benet har och därmed hindra normal läkning av båtbenet.

 

Behandling

Vid pseudoartros krävs oftast en operation. Vid denna kan man behöva rätta till eventuell felställning i frakturen. Ofta behöver tillföras ben (bentransplantation) från till exempel strålbenet eller höftbenskammen. Båtbenet och bentransplantatet fixeras eventuellt med stift eller skruv. Efteråt gipsas handleden. Fingrarna får röras fritt med måttlig belastning. De första dagarna kan man ha besvär från höftbenskammen, då detta område är ett muskelfäste. Gipstiden varierar beroende på vilket ingrepp som är utfört och graden av instabilitet. Efter avgipsning används stödskena (ortos). Rörelseträning och viss styrketräning påbörjas. Full belastning tillåts efter att båtbenet läkt, vilket kontrolleras med röntgen. Detta kan ta mellan 6 veckor och 6 månader.

Sjukskrivningstiden beror på vilka arbetsuppgifter man har och vilken behandling som genomförts.

Förväntningarna efter operationen är att man blir smärtfri, men stelhet i handleden kvarstå länge.

Läkningsfrekvensen ligger på mellan 50-90%. Detta innebär att det finns en viss risk för utebliven läkning efter behandlingen.

Båtbensfraktur – Skafoideumfraktur

 

Vanliga symptom

Smärta på tumsidan och stelhet i handleden efter skada, speciellt när den böjs bakåt. Handleden kan också vara svullen och ha nedsatt kraft.

Orsak

Båtbensfraktur är en relativt vanlig skada. Den drabbar ofta yngre individer vid kraftigare våld mot handleden till exempel i samband med sportutövning.

Brottet kan i det akuta skedet vara svårt att upptäcka på röntgen och kan därför misstolkas som bara en stukning. Då krävs en ny röntgen eventuellt kompletterad med skiktröntgen (datortomografi) och/eller magnetkameraundersökning.

Det finns risk att båtbensbrott inte läker, om inte adekvat behandling insätts tidigt. Frakturen anses kunna störa den speciella blodtillförsel som benet har och därmed hindra normal läkning av båtbenet. Det är också vanligt att patienten dröjer med att söka vård, då man inte tror att skadan är så allvarlig. Vid fördröjning ökar risken för utebliven läkning och en pseudoartros kan utvecklas.

 

Behandling

Gips är den vanligaste behandlingen, men ibland, om det till exempel uppstår en förskjutning i benet, kan operation övervägas. Gipstiden varierar mellan 6 veckor och 2–3 månader. Läkningen kontrolleras med röntgen eller datortomografi. Efter avgipsning påbörjas rörelse- och styrketräning med hjälp av arbetsterapeut eller sjukgymnast.

Sjukskrivningstiden beror på vilka arbetsuppgifter man har och vilken behandling som genomförts.

Förväntningarna är att benet skall läka. Stelhet i handleden kan kvarstå länge men oftast blir man smärtfri.

Trots rätt behandling läker inte alla båtbensfrakturer och en pseudoartros kan uppstå.