Resttillstånd efter nervskador inklusive neurombildning

 

Vanliga symptom

Efter skada av en känselnerv brukar man få sämre känsel området känns avdomnat. Man kan också få ont och bli känslig tex för tryck eller tom för lätt beröring över det skadade området. Om nerven som är skadad också har en muskelfunktion kan man bli svag och få svårt med vissa rörelser.

Orsak

En nerv som skärs av slutar fungera från avskärningsnivån. Nervänden skickar ut trådar åt alla håll för att försöka hitta den andra änden och laga sig själv. Detta kan leda till ömma nervknutor (neurom), som blir känsliga för tryck, lätta stötar etc.

Behandling

Behandlingen skiljer sig åt beroende på vilken nerv som är skadad och på vilka besvär man har. Om man är mycket känslig för beröring brukar man börja med härdning (desensibilisering), dvs en tillvänjning av det ömma området. En handterapeut kan lära ut hur man tränar detta hemma.

Om besvären är starka trots denna behandling kan en operation övervägas. Vid denna letar man upp den skadade nerven. Om den är helt av och bildat ett neurom försöker man flytta detta och bädda in det i tex fettväv, så att läget blir mer skyddat. Om man inte har ett neurom och båda nervändarna fortfarande finns i närheten av varandra, syr man ihop nerven och minskar på så sätt risken för utveckling av neurom.

Sjukskrivningstiden beror på vilka arbetsuppgifter man har och vilken behandling som genomförts.

Förväntningarna om en nerv sys ihop är en viss återhämtning av känseln. Man kan få s.k. skyddskänsel, så att man märker/ känner om man gör sig illa och kan skilja på varmt och kallt. Detta minskar risken att man skadar sig.  Man kan troligen då också minska risken för utveckling av smärtsamma neurom. Men en nerv som skadats hos en vuxen återhämtar sig aldrig helt, även om den sys ihop akut.

Radialisentrapment

 

Vanliga symptom

Smärta på handryggssidan av underarmen nedom armbågsleden, ibland ända ner till handleden. Man kan även uppleva en ömhet i muskulaturen på underarmen. Nedsatt muskelkraft vid sträckning av handled och/eller fingrar och vid rotationsrörelse i underarmen när handflatan roteras från pekandes nedåt till pekandes uppåt. Besvären förvärras av belastning vid dessa rörelser.

Orsak

Vanligtvis börjar man med behandling med rehabilitering och träning samt översyn av arbetssituation, vardagsaktivitet med hjälp av handterapeut. Ibland ges en kortisoninjektion. Om symptomen kvarstår mer än tre månader kan en operation bli aktuell.

Vid operationen frias nerven för att lätta på trycket. Förband och stygn avlägsnas ca 2 veckor efter operationen. Man får då åter träffa en handterapeut för träningsråd. Efter detta behövs inget förband, men ofta kan en stödskena (ortos) avlasta handleden under rehabiliteringen. Full belastning tillåts av armen efter ca 6 veckor men ofta tar det 3 månader eller längre innan man kan belasta armen helt.

Sjukskrivningstiden beror på vilka arbetsuppgifter man har och vilken behandling som genomförts.

Förväntan är att smärtan försvinner helt eller åtminstone minskar betydligt, samt att muskelkraften återgår till det normala.

Behandling

Vanligtvis börjar man med behandling med rehabilitering och träning samt översyn av arbetssituation, vardagsaktivitet med hjälp av handterapeut. Ibland ges en kortisoninjektion. Om symptomen kvarstår mer än tre månader kan en operation bli aktuell.

Vid operationen frias nerven för att lätta på trycket. Förband och stygn avlägsnas ca 2 veckor efter operationen. Man får då åter träffa en handterapeut för träningsråd. Efter detta behövs inget förband, men ofta kan en stödskena (ortos) avlasta handleden under rehabiliteringen. Full belastning tillåts av armen efter ca 6 veckor men ofta tar det 3 månader eller längre innan man kan belasta armen helt.

Sjukskrivningstiden beror på vilka arbetsuppgifter man har och vilken behandling som genomförts.

Förväntan är att smärtan försvinner helt eller åtminstone minskar betydligt, samt att muskelkraften återgår till det normala.

Karpaltunnelsyndrom

 

Vanliga symptom

Domningar, stickningar och ibland värk i tumme och fingrar. Besvären kommer ofta nattetid eller tidigt på morgonen. Då kan man vakna och behöva skaka igång handen. Symptomen kan även uppstå när man t.ex. talar i telefon, cyklar och kör bil. Om besvären tilltar kan man även få nedsatt känsel i tumme, pek-, lång- och ringfinger samt svaghet i tummens muskler. Man blir fumlig och tappar saker. Ibland upplevs även obehagskänsla och värk kring tummen, som kan stråla både ut mot handflatan och upp i armen.

Orsak

Karpaltunneln är en ca 4 cm lång kanal på handflatesidan i övergången mellan handleden och handen. I denna tunnel löper fingrarnas böjsenor och en nerv, medianusnerven. Besvären beror på ett ökat tryck i tunneln, som gör att nerven blir klämd. Tryckökningen kan ha många olika orsaker, men oftast förblir den okänd.

Behandling

Oftast självläkande men sjukgymnastik har bäst dokumenterad effekt. Ergonomisk genomgång. Ortoser/stödskenor kan avlasta. Kortisoninjektion har oftast bara kortvarig effekt, mellan 2-8v. Det finns inget vetenskapligt stöd för ultraljud-chockvågsbehandling men det kan hjälpa i enskilda fall.

Kirurgi kan bli aktuellt vid mycket långdragna besvär där annan behandling ej haft effekt.