Handledsartros

Vanliga symptom

Smärta, värk, stelhet, nedsatt rörlighet, svullnad och/eller nedsatt kraft i handleden. Symptomen förvärras av belastning. Vid uttalad artros kan man även ha vilovärk och handleden kan se deformerad ut.

Orsak

Handleden består av åtta småben arrangerade i två rader. Benen ledar mot varandra, mot de båda underarmsbenens nedre del och mot de fem mellanhandsbenen. Ledytorna är beklädda med brosk, som har de rätta mekaniska egenskaperna för att motstå krafterna över en led.

Artros innebär att ledbrosket, vars uppgift är som stötdämpande glidyta i en led, blir tunnare och sviktar i sin funktion. Åkomman drabbar hela leden d.v.s. ledhinnor och ledband är också involverade. Mekanismerna bakom artros är inte helt kända.

Faktorer som ökar risken för att få artros kan vara t.ex. ärftlighet, tidigare skada på ben eller ledband, hög ålder, inflammatorisk ledsjukdom och medfödd eller förvärvad felställning i handleden.

Behandling

Artrosbehandlingen kan liknas vid en trappa som börjar med information och slutar med en eventuell operation. Som första steg brukar patienten få träffa en handterapeut eller sjukgymnast för att gå i en s.k. artrosskola. Där lär man sig om artros och får information om hur man tränar upp handleden för att avlasta den, eftersom svaghet i omkringliggande muskulatur och dålig koordination förvärrar besvären. Hos handterapeuten kan man få olika stödskenor (ortoser) som kan hjälpa till att minska besvären.

Artros medför en inflammation, varför inflammationsdämpande mediciner och eventuellt kortisoninjektion i leden kan prövas. Mediciner ersätter inte träningen utan handrehabilitering är grunden för artrosbehandlingen. Ofta hjälper medicinerna att komma igång med träningen genom att dämpa symptomen före och efter träningen.

Om inte medicin och träning ger önskad förbättring kan operation övervägas. Då handleden består av många ledytor kan flera olika mönster av artros uppträda, vilket gör att det finns många olika operationer. Dessa sker oftast i narkos. Både titthålsteknik och öppen teknik med kniv kan användas.

Vid operationen kan man ta bort hela eller delar av ett eller flera ben för att avlasta artrosområdet.

Vid steloperation (artrodes) tar man bort den artrosdrabbade leden mellan två eller flera ben och låter benen växa ihop och bilda ett gemensamt ben. Målet är att bibehålla viss rörlighet. Men ibland behöver hela handleden stelopereras.

Det finns konstgjorda leder (proteser) och med dessa kan en viss rörlighet bibehållas. Denna operationsmetod är under fortsatt utveckling men kan bli aktuell i enstaka fall.

Efter operation är man oftast gipsad och gipstiden varierar beroende på vilken typ av ingrepp som utförts.

Efter operationen är man ofta stel, svullen och öm en längre tid. Därför är fortsatt handrehabilitering med träning mycket viktigt för ett bra resultat.

Sjukskrivningstiden beror på vilka arbetsuppgifter man har och vilken behandling som genomförts.

Förväntningarna efter operationen är att minska smärtan och öka kraften i handleden. Operation medför inte sällan mindre rörelseomfång jämfört med normalt, men då leden redan innan operationen oftast har nedsatt rörlighet brukar detta tolereras väl. Ibland krävs upprepade operationer för att nå ett för patienten acceptabelt resultat.