Tennisarmbåge

Tennisarmbåge (lateral epikondyalgi) är en vanlig åkomma. 1-2% i åldern mellan 35-55år drabbas.

Orsak

Troligtvis beror tillståndet på upprepade smårörelser sk. repetitivt mikrotrauma vid vrid/sträckrörelse i handgreppet, överansträngning. Det ger upphov till en så kallad tendinos i senfästet för musklerna som sträcker handleden. Det är således ingen inflammation och därav hjälper inte antiinflammatorisk medicin (Voltaren, Diklofenak, Ipren etc).

Det är en ofarlig åkomma och självläker i 90% av fallen utläkt inom 1år.

Diagnos

Diagnos ställs vid underökning av armbågen. Röntgen, MR eller andra undersökningar tillför inget om man inte misstänker annan åkomma

Andra diagnoser

Andra diagnoser (som ger liknande symtom): Nervinklämning (radialisentrapment), Ledhinneinflammation (synovit, synovial plica), Instabilitet, PLRI (posteror lateral rotatory instability).

Behandling

Oftast självläkande men sjukgymnastik har bäst dokumenterad effekt. Ergonomisk genomgång. Ortoser/stödskenor kan avlasta. Kortisoninjektion har oftast bara kortvarig effekt, ca 2-8 veckor. Det finns inget vetenskapligt stöd för ultraljud-chockvågsbehandling men det kan hjälpa i enskilda fall.

Kirurgi kan bli aktuellt vid mycket långdragna besvär där annan behandling ej haft effekt.

Smärta i armbåge

Smärta är ett ofta förekommande tillstånd. Vanligtvis upplevs smärtan på utsidan av armbågen. Många gånger tolkas detta smärttillstånd som ”Tennisarmbåge” (vilket det också kan vara). Det finns dock många olika tillstånd i armbågen som kan ge denna typ av smärtupplevelse. Det är viktigt att man får rätt diagnos och där med rätt behandling.
Orsaker kan vara: Tendinos, seninfäste-förändringar. Nervinklämning. 
Förtjockad ledhinna som kommer i kläm. Benpålagringar. Ledbandskador Broskskador. 
Artros (Ledförslitning) Reumatism, etc

För att optimera chanserna att bli så besvärsfri som möjligt är det viktigt att bli noggrant undersökt av en läkare med rätt kompetens inom området.

Senskador

Senskador i armbågen drabbar framförallt Bicepssenan hos män som utsätts för ett ”oväntat” ryck med armen böjd i armbågen, man kan uppleva ett ”snärt” som om något gått av.

Symtomen är nedsatt kraft vid rotation i underarm samt när man böjer armbågen med svullnad och rodnad, blåmärke i armvecket. Behandlingen är kirurgisk med sutur av senan till dess fäste. Vid sent upptäckt bicepssenruptur är det oftast nödvändigt att utföra sen- rekonstruktion då den ursprungliga senan drar ihop sig och bryts ner.

Partiella skador, där enbart delar av senan är drabbad kan med fördel behandlas med titthålskirurgi/endoskopi samt Trombocytinjektion

Tricpessenan kan också drabbas av ruptur men är mycket ovanligt, kan uppkomma i samband med frakturer i armbåge eller vid idrottsskador. Behandlas kirurgiskt vid totalruptur. Knäppande tricepssena så kallad ”snapping triceps” kan ge en obehaglig knäppande upplevelse i armbågen som dock inte skall förväxlas med att nerven vid armbågen hoppar ur sin plats. Båda tillstånden behandlas kirurgiskt.

Nervsjukdomar

Nervpåverkan vid och omkring armbågen ger ofta symtom i handen, fingrarna i form av domningar, ilande smärta, känsla av att handen, fingrarna sover samt nedsatt muskelkraft, greppstyrka. Tre stora nerver passerar armbågen (Ulnaris, Medianus samt Radialis) dessa kan bli påverkade av olika sjukdomstillstånd. Kompressionstillstånd kan drabba nerverna efter irritation på grund av monotona och onaturliga rörelser men i de flesta fall finner man ingen bakomliggande orsak. Dessa så kallade kompressionstillstånd utvecklas över tid.

Även akuta tillstånd kan drabba nerverna i form av trauma, t.ex. tryck, slit och skärskador. Diagnos ställs oftast med undersökning men ibland behöver man utreda med Neurografi samt EMG
.

Ulnaris-nerven är den nerv som drabbas oftast i armbågsnivå. Påverkan på denna nerv ger symtom i lill- och ringfingret med domnande känsla samt nedsatt kraft i handens små muskler vilket gör att finmotoriken blir påverkad, ger svårigheter med att till exempel knäppa knappar eller att skriva. Behandlingen är kirurgisk med dekompression, avlastning av nerven.

Medianus påverkan i armbågen kan ge symtom med domningar i tumme, pek- och ringfinger på liknande sätt som det långt mycket mer förekommande karpaltunnelsyndromet. Skillnaden är att det också föreligger smärta i armbåge/underarm samt att greppstyrkan, muskelkraften i underarm och fingrar är påverkade. Detta sker inte vid det så kallade karpaltunnelsyndromet. I första hand behandlas detta med handterapi och smärtstillande läkemedel. I kroniska fall kan så kallad friläggning bli aktuell.

Ett ovanligt tillstånd som kan drabba en nervgren från medianusnerven ger oförmåga att utföra pincett-grepp med tummen och pekfingret.

Radialis påverkan ger ofta smärta på utsidan av armbågen och underarmen. Detta tillstånd liknar i mångt och mycket ”tennisarmbåge” dock kan dessa tillstånd många gånger uppträda tillsammans. Symtomen är smärta då man skall rotera handflatan inåt och uppåt. Ibland kan man också få svårt med att sträcka ut fingrarna, typiskt kan vara svårighet att sträcka ut långfingret men detta är ovanligt.

Först och främst behandlas detta tillstånd med undvikande av symtomutlösande rörelser, handterapi och smärtstillande. Vid kroniska fall och korrekt diagnos kan det bli aktuellt med kirurgisk avlastning.

Ett ovanligt tillstånd som kan drabba radialis nerven är Wartenbergs syndrom. Här utsätts nerven för tryck mellan senor strax ovanför handleden. Detta tillstånd kan ge upphov till smärtor långt ner på underarmen samt handryggen. Detta behandlas kirurgiskt med avlastning av nerven.

Armbågsartroskopi, titthålsoperation.

Nedsatt rörlighet

 

Nedsatt rörlighet i armbåge: är vanligt efter skador. Idrottsrelaterade skador så som fall, kraftig stukning, när leden gått ur led, ledbandsskador eller efter frakturer, samt vid Artros och Reumatism. Dessa tillstånd kan också vara förenliga med smärta i armbågen, framför allt vid helt böjd eller sträckt arm.
Dessa tillstånd går att behandla, oftast med artroskopisk kirurgi (titthålskirurgi), med förbättrad rörlighet samt minskad smärta som resultat.

Armbågsartroskopi, titthålsoperation.

Instabil armbåge

Instabil armbåge kan ge en känsla av osäkerhet i armbågen samt smärta i vissa lägen eller ibland en obehagskänsla. Instabil armbåge uppträder efter akuta skador mot armbågen där leden har gått ur led. Det är ett vanligt förekommande besvär hos idrottare som är ”kastare” (handboll, spjutkastning etc).

Vanliga skador hos ”kastare” är inflammation vid muskelfästet på insidan av armbågen (golfarmbåge) vilket ger smärta både vid aktivitet och i vila. Ledbandet på insidan av armbågen kan påverkas med allt från inflammation till att ledbandet går av helt. Detta ger olika grader av smärta till instabilitet. Sedan kan man också drabbas av impingement vilket behandlats enligt ovan. Vidare kan man även få påverkan på Ulnarisnerven (se ovan). Behandlingen sträcker sig från avlastning, anti-inflammatorisk medicin och sjukgymnastik till artroskopisk kirurgi och även öppen rekonstruktiv kirurgi av ledband.

Idrottsskador i armbågen

Skador i armbågen hos den idrottande/motionerande befolkningen är inte ovanlig. Vanligen uppkommer dessa hos utövare av olika kastsporter men även racketsporter, boxning, tyndglyftning, simning etc. Oftast är det överbelastningsskador i muskler och senfästen som ger smärta, nedsatt funktion och rörlighet. Dessa skador behandlas med avlastning, unvikande av provocerande rörelser samt sjukgymnastik och olika ortoser. Kortison- och trombocytinjektion kan också ha en plats i behandlingsarsenalen. Någon gång kan det även vara nödvändigt med kirurgisk behandling.

Sporter där man ofta översträcker armbågen (kast, racketsport,volleyboll, boxning etc) kan ge upphov till ”impingement” (inklämning) i armbågen. Armbågsutskottet pressas med stor kraft bakåt och ger upphov till inflammation i ledhinnan initialt för att spridda sig mot brosk och ben. Till slut bildas benpålagringar och fria benkroppar baktill i armbågen.

Symtomen utgörs av smärta när man sträcker i armbågen, låsningar och svullnad. Behandlingen utgörs av ett rehabiliteringsprogram och om detta ej hjälper – artroskopiskkirurgi (titthålsoperation).

Armbågsartroskopi, titthålsoperation.

 

Golfarmbåge

 

Orsak

Golfarmbåge (Medial epikondyalgi) är ett likande tillstånd av tennisarmbåge men sitter istället på insidan av armbågen.

Golfarmbåge är en vanlig åkomma. 1-2% i åldern mellan 35-55 år drabbas.

Troligtvis beror tillståndet på upprepade smårörelser sk. repetitivt mikrotrauma vid vrid/sträckrörelse i handgreppet, överansträngning. Det ger upphov till en så kallad tendinos i senfästet för musklerna som sträcker handleden. Det är således ingen inflammation och därav hjälper inte antiinflammatorisk medicin (Voltaren, Diklofenak, Ipren etc).

Det är en ofarlig åkomma och självläker i 90% av fallen utläkt inom 1år.

Diagnos

Diagnos ställs vid underökning av armbågen. Röntgen, MR eller andra undersökningar tillför inget om man inte misstänker annan åkomma.

Andra diagnoser (som ger liknande symtom): Nervinklämning (radialisentrapment), Ledhinneinflammation (synovit, synovial plica), Instabilitet, PLRI (posteror lateral rotatory instability).

Behandling

Oftast självläkande men sjukgymnastik har bäst dokumenterad effekt. Ergonomisk genomgång. Ortoser/stödskenor kan avlasta. Kortisoninjektion har oftast bara kortvarig effekt, mellan 2-8v. Det finns inget vetenskapligt stöd för ultraljud-chockvågsbehandling men kan hjälpa i enskilda fall.

Trombocyt injektion PRP(platelet rich plasma)ACP® är en ny behandling. Det finns många studier som har visat på att det är säkert och utan några biverkningar, negativa effekter.

Däremot finns det ej långtidsuppföljning som över tid visar på hur effektiv denna behandling är.

Kirurgi kan bli aktuellt vid mycket långdragna besvär där annan behandling ej gett effekt.

Frakturer

 

Frakturer i armbågen är inte helt ovanliga och uppkommer oftast efter fall med utsträckt arm/ hand eller fall direkt mot armbågen. Är det bara en ”spricka” kan fraktur mot strålbenets huvud
(caput radi) behandlas utan operation med de flesta frakturer i armbåge kräver oftast kirurgi för att återställa ledytornas anatomi, samt möjliggöra tidig rörelseträning. Åtgärdas ej frakturer i armbågen  föreligger stor risk till att utveckla stelhet och nedsatt funktion med värk och smärta som följd.

Barnfrakturer skiljer sig ganska mycket ifrån den vuxne individen, så även behandlingen.

Brosksjukdomar

 

Osteohondritis dissecans : ett tillstånd som framför allt drabbar barn (från 10 till 20 års ålder) som utövar sporter såsom gymnastik, racketsporter och kastarsporter. Repetitiv stress anses vara orsak till detta tillstånd. Symtomen yttrar sig som smärta och svullnad i armbågen med nedsatt rörlighet.
Vila och avhållsamhet från sportaktivitet är första åtgärd men ibland krävs kirurgi.

Artros i armbågen: är oftast sekundärt till tidigare skada mot armbågen, tex repetitivt mikrotrauma hos företrädesvis män som jobbar med vibrerande verktyg, stenläggning och hos elitidrottsmän. Till att börja med ger det inte så mycket symtom men efterhand, nedsatt rörlighet och smärta speciellt vid belastning. Behandlas med sjukgymnastik samt artroskopisk kirurgi. I långt framskridna fall kan det vara aktuellt med så kallad ledproteskirurgi, del eller helprotes.

Reumatism i armbågen blir allt ovanligare. Detta tack vare nya biologiskt aktiva mediciner inom reumatologin. Dock vid aktiv sjukdom med svullnad, smärta och nedsatt rörlighet i armbågen kan det vara aktuellt med artroskopisk kirurgi för att ta bort den inflammerade ledhinnan (synovian), i armbågen som kan ge broskpåverkan. Det är ingen botande åtgärd men kan minska risken för bestående broskskador samt ge betydande symtomlindring. I senare skede av sjukdomen med uttalad destruktion av brosket kan det vara aktuellt med ledproteskirurgi.